Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mobiltelefon som stöd i blodtrycksbehandling utvärderas i stor patientstudie

Nyhet: 2017-12-19

Bra kontroll på blodtrycket minskar risken för stroke, hjärtinfarkt och andra sjukdomar. Universiteten i Lund, Linköping och Göteborg påbörjar därför inom kort en stor, medicinsk utvärderingsstudie av ett system för blodtryckskontroll som tidigare testats i mindre skala. Med hjälp av bland annat en mobiltelefonbaserad lösning ska deltagarna själva kontrollera sitt blodtryck. 800 patienter med högt blodtryck kommer att ingå i studien.

Studien möjliggörs av två anslag, tio miljoner kronor från Familjen Kamprads Stiftelse samt en halv miljon kronor från Hjärt-Lungfonden.

Högt blodtryck är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt och stroke. I Sverige beräknas mer än var fjärde vuxen ha högt blodtryck. Trots att det finns effektiva läkemedel är det endast en mindre del av de medicinerande som når sitt målvärde för blodtrycket.

– Det finns mycket lidande och pengar att spara genom förebyggande arbete. Men många med högt blodtryck känner sig friska och det kan vara svårt att motivera en behandling som är inriktad på framtida sjukdomsrisk. Det behövs därför nya sätt att öka följsamhet och förståelse, förklarar Patrik Midlöv, professor vid Lunds universitet och projektansvarig.

Utvärderingen av systemet genomförs i projektform och startar under våren 2018. Mer än 400 patienter kommer via 36 vårdcentraler i Skåne, Västra Götaland och Östergötland att delta i studien. Därutöver etableras en kontrollgrupp som omfattar lika många deltagare.

Personcentrerad vård

Projektet bygger vidare på studier sedan 1990-talet under ledning av Karin Kjellgren vid Linköpings universitet. I dessa har patienter medverkat i sin behandling av högt blodtryck. I en pilotstudie vid Göteborg universitet har det interaktiva mobilbaserade självrapporteringssystem utvecklats och testats på 50 patienter.

Forskningen har syftat till att skaffa kunskap om hur långvarig sjukdom upplevs och hanteras av den enskilde, samt att implementera och utvärdera personcentrerad vård. Pilotstudien har rapporterats i en avhandling från Ulrika Bengtsson, numera universitetslektor vid Göteborgs universitet. Både patienter och vårdpersonal har varit mycket positiva till systemet och ansåg att det fungerade bra. I det nu aktuella projektet ska medicinsk och ekonomisk nytta utvärderas.

– Tack vare pilotstudien vet vi att den tekniska lösningen håller måttet och att den är användarvänlig. Om resultatet från den medicinska utvärderingen blir positivt finns möjlighet till ett snabbt införande i vården via medverkande primärvårdsorganisationer, berättar Karin Kjellgren, professor emerita vid Linköpings universitet.

I det mobiltelefonbaserade självrapporteringssystemet för kontroll av blodtryck ingår:

• Interaktiv plattform för självrapportering via mobiltelefon av blodtryck, symtom, följsamhet till läkemedel, biverkningar, livsstil och välmående. Via plattformen finns möjlighet till individuella påminnelser och uppmuntrande meddelanden för bättre livsstil.

• Hemblodtrycksmätare

• Webbaserat feedbacksystem som i grafer visar insamlade självrapporterade data

Fler utvärderingar behövs

Intresset för olika e-hälsokoncept är stort både bland patienter och vårdgivare eftersom de kan leda till bättre hälsa och lägre kostnader. Hittills finns dock få vetenskapliga utvärderingar av den medicinska nyttan, menar huvudmännen för det aktuella projektet. Vid en lyckad utgång ser de möjligheter till ringar på vattnet:

– Det finns flera kroniska tillstånd där liknande upplägg med förebyggande hälsokontroll kan vara intressant. Exempel är njursjukdom, diabetes, KOL och olika allergier, säger Ulrika Bengtsson, universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Projektet pågår den 1 januari 2018 – 31 december 2020. Patienterna följs upp under ett år genom återkommande undersökningar, laboratorieprover och enkäter.

Fakta: Blodtryck

• Ett vanligt övre tryck är 110-130 mm Hg.

• Ett vanligt undre tryck är 80 mm Hg.

• Blodtrycket är trycket som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat.

• Högt blodtryck är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

• Cirka 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck.

• Tack vare forskningsframsteg går det att behandla och normalisera blodtrycket.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Fakta: Hjärtinfarkt och stroke

Hjärtinfarkt uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl. Sjukdomen är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. År 2016 drabbades 25 700 personer.

Proppen leder till allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet och smärta uppstår. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre det dröjer innan proppen lösts upp.

Stroke orsakas av antingen en blodpropp i något blodkärl (hjärninfarkt) eller en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta (hjärnblödning). Varje år drabbas cirka 28 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar.

Stroke är ett livshotande tillstånd och den drabbade behöver omedelbar vård för att minska risken för allvarliga hjärnskador.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Parter: Lunds, Linköpings och Göteborgs universitet, Primärvården i Region Skåne, Västra Götaland och Östergötland, Patientorganisation Riksförbundet HjärtLung, Kliniska Studier Sverige.

Kontakt:

Patrik Midlöv, projektansvarig, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö vid Lunds universitet samt distriktsläkare vid Tåbelunds vårdcentral i Eslöv, Region Skåne.

Karin Kjellgren, professor emeritus, vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet.

Ulrika Bengtsson, fil.dr, universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, forskare vid Centrum för personcentrerad vård (GPCC), Göteborgs universitet.

Porträttbilder: Patrik Midlöv (foto: Kennet Ruona), Karin Kjellgren (foto: Johan Jäger) och Ulrika Bengtsson (foto: Henrik Bengtsson).

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Lovisa Aijmer|Sidan uppdaterades: 2017-03-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?