Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Lilas Ali utsedd till sakkunnig i statens medicinsk-etiska råd

Nyhet: 2019-06-05

Lilas Ali är universitetslektor och forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa samt Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon är specialistsjuksköterska i psykiatri och är kombinationsanställd på Psykiatri affektiva, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes forskningsområde är inom personcentrerad vård och eHälsa. Lilas är även styrelseledamot i Svensk Sjuksköterskeförening.

 

 

Vad gör statens medicinsk-etiska råd?
Statens medicinsk-etiska råd (SMER) är ett av regeringen tillsatt organ som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. I rådet ingår ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och elva sakkunnig

Vilka blir dina uppgifter som sakkunnig?
Mina huvuduppgifter som sakkunnig i rådet blir att vara med och analysera medicin-etiska frågor och sträva efter en helhetssyn på frågor som rör sådan medicinsk forskning och behandling som anses känslig för den mänskliga integriteten eller påverka respekten för människovärdet. Jag kommer att delta i bedömningar utifrån ett samhällsperspektiv i medicin etiska frågor samt stimulera debatten i just dessa frågor.

Hur går det till att bli sakkunnig i rådet?
Jag blev nominerad av Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) eftersom jag jag tidigare suttit i etiska rådet på SSF under fyra år och idag sitter som ledamot i styrelsen sedan två år tillbaka. Efter nomineringen blev jag utsedd av chefen på socialdepartementet att ingå i SMER.

Vad hoppas du kunna bidra med?
Jag hoppas att bidra med min kunskap i aktuella medicin etiska frågor dels som Specialistsjuksköterska i psykiatri men även som forskare inom personcentrerad vård och eHälsa. Jag hoppas även kunna bidra till en jämlik och värdig vård som är en mänsklig rättighet för alla. Jag vill att patienter och deras närstående ska känna sig nöjda och trygga när de kommer till oss inom hälso- och sjukvården, det ska inte vara ett lotteri vad man får för vård.

Bakgrund
Regeringen beslutade 1985 att inrätta ett medicinsk-etiskt råd. Rådets uppgift är att ge vägledning till regering och riksdag. Rådet ska mot bakgrund av den snabba utvecklingen bedöma konsekvenserna för människovärdet och den mänskliga integriteten i samband med medicinsk forskning, diagnostik och behandling. Beslutet hade föregåtts av ett antal motioner i riksdagen.

Under första hälften av 1980-talet pågick ett antal utredningar, som aktualiserade många svåra etiska frågor. Det gällde t.ex. ett nytt dödsbegrepp, genetisk integritet och befruktning utanför kroppen. Flera riksdagsledamöter motionerade då om behovet av att få ökad kunskap om hur man etiskt kunde analysera de frågor som den medicinska och biologiska forskningen väckte.Sverige var det andra landet i Europa som etablerade ett rådgivande nationellt organ. Det första var Frankrike. Under de senaste åren har flera europeiska länder inrättat motsvarande funktion. Sverige är dock det enda landet som har politiskt valda företrädare i sitt råd.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: medarbetarportalen.gu.se

Sidansvarig: Lovisa Aijmer|Sidan uppdaterades: 2017-03-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?