Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vårdmiljöer

- Stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande

Vårdmiljöforskning intresserar sig för omgivningens betydelse för hälsa. Miljö som begrepp omfattar dels det objektivt synliga omkring oss och dels den subjektivt upplevda miljön, det vill säga den psykosociala dimensionen, som kan vara svårare att definiera.  De objektiva aspekterna är mätbara och kan handla om storleken på rummet, om det är ljust eller mörkt, varmt eller kallt, och om det finns tillgång till utsikt och natur. Den psykosociala miljön avser atmosfären i rummet, det vill säga "hur det känns".

Upplevelsen av rummet är individuellt

Upplevelseaspekten av miljön är personlig. Individuella perceptuella förutsättningar i form av syn, hörsel och känselintryck har en inverkan på hur vi uppfattar och förstår sinnesintryck, precis som vår olika bakgrund, kunskap och erfarenhet har betydelse för detta. Dofter, ljud, materialval och utsikt uppfattas och värderas olika mellan människor och får betydelse - medvetet eller omedvetet - för vår upplevelse av om miljön är attraktiv, trivsam och välkomnande eller det motsatta. Deth medför att samma miljö kan uppfattas helt olika människor emellan.

Miljö som stimulerar självständighet

När vi är i beroendeställning på grund av funktionsnedsättning och sjukdom är vi extra känsliga för att omgivningen är lätt att tolka och förstå och att den bidrar till trygghet, självständighet och välbefinnande. Detta gör att ett personcentrerat förhållningssätt är nödvändigt i planering och anpassning av vårdens lokaler i form av individuella hänsyn till preferenser, önskemål och behov. En strävan inom vårdmiljöforskning är därför att öka kunskapen om hur vi kan skapa miljöer som stärker förutsättningar för självständighet, självkänsla och välbefinnande och effekten av detta.

Forskningsområden

• Den fysiska miljöns betydelse inom rättspsykiatrisk vård
• Välbefinnande i bostaden och atmosfär
• Vårdmiljöns betydelse för sköra äldre på sjukhus relaterat till patientsäkerhet
• Den fysiska vårdmiljöns kvalitet relaterat till välbefinnande för äldre personer på särskilt boende
• Leder lokal- och organisationsutveckling till en personcentrerad vård inom onkologisk vård?
• Bostaden som arena för vård och omsorg. Forskningsprojket inom ramprogrammet AIDAH Integrative Ways of residing: Health and Quality of residence.
• Utveckling av säker vård i hemmet genom samskapande vårdmöten mellan sköra äldre och vårdpersonal i hemmet
• Den fysiska miljöns betydelse för vårdens kvalitet inom barnsjukvård
• Förlossning – miljö – säkerhet
• Den fysiska miljöns betydelse för ungdomar som vårdas inom de särskilda ungdomshemmen

Teoretiska utgångspunkter

Utgångspunkterna är relationen mellan personlig kompetens och det stöd eller hinder som omgivningen utgör. Studierna avser att öka kunskapen om hur kraven kan anpassas till den unika kompetensen hos varje person och vilket utfall det genererar avseende beteende, funktion och välbefinnande. Det kan handla om att skapa miljöer som stimulerar mentala förmågor, stödjer dagliga aktiviteter och bidrar till engagemang för att uppleva hälsa och välbefinnande.

En föregångare för detta tänkesätt var Powell Lawton som utvecklade modellen The ecological model of aging (1973). Enligt den modellen kan en anpassning av omgivningen för att möta upp individuella förutsättningar komma till uttryck som välbefinnande och självständigt beteende. Detta sätt att tänka på en personcentrerad miljö förutsätter att man ser både den personliga kompetensen och olika stödjande eller hindrande aspekter i miljön, som unika för varje människa.

Forskningsfokus och metoder


Vårdmiljöforskning fokuserar på patientens, familjens och personalens erfarenheter av miljöer inom vård och omsorg. Vidare undersöker den hur vårdrelaterade skador - psykosociala och fysiska - kan undvikas samt hälsoekonomiska faktorer som kan kopplas till miljön. Studierna omfattar ett livsvärldsperspektiv och fokuserar på miljöer för vård inom såväl slutenvård och öppenvård som vård i ordinärt och särskilt boende.

Då vårdmiljö utgör ett komplext system fodrar studier av området ett komplext angreppssätt omfattande såväl kvantitativa som kvalitativa metoder i form av enkäter, registerstudier, intervjuer, observationer och photo-voice. Då området är under utveckling omfattar studierna även metodutveckling av instrument.

 

Medlemmar

Forskargruppsledare
Docent Helle Wijk helle.wijk@gu.se

Professor emerita
Ingegerd Bergbom
Ella Danielsson

Professor
Marie Berg

Docenter
Eva Lidén
Stefan Nilsson

Forskare
Ingalill Koinberg
Helene Berglund
Sepideh Olausson

Doktorander
Anastasia Silverglow
Anna Gyberg
Kajsa Nolbeck

Samarbetspartners

Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Eirini Alexiou
Alessio D´glinnocenti
 

Chalmers
Center for Health Care Architecture (Centrum för vårdens arkitektur) Chalmers https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/Sidor/default.aspx

Peter Fröst
Inga Malmqvist
Göran Lindahl Chalmers
Cecilia Pettersson
Stefan Lundin
Hanna Morichetto

Högskolan för Design och konsthantverk
Franz James

Högskolan Borås
Christina Nilsson, forskare

Lunds Universitet
Elizabeth Marcheschi, Post Doc

Jönköping University
Annika Rosenkvist, Jönköping University

Extern

Inger Berglund Johansson, forskare


 

Sidansvarig: Lovisa Aijmer|Sidan uppdaterades: 2017-08-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://caresci.gu.se/forskning/profilomrade/vardmiljoer/
Utskriftsdatum: 2017-11-22