Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsprojekt

Vi bedriver forskningsprojekt som genomförs inom flertalet medicinska specialiteter på sjukhus, särskilt boende och i ordinärt boende. Vi har även projekt inom specialiserad palliativ vård. Flera projekt fokuserar palliativ vård tidigare i patientens sjukdomsförlopp. Olika typer av design och metoder tillämpas inklusive registerstudier. Flera projekt undersöker implementering av palliativ vård och utbildning i palliativ vård i professionsutbildningar samt effekter, utfall och konsekvenser av palliativ vård för patient, närstående och personal.

Pågående projekt
Implementering av palliativ vård på sjukhus: Palliativa konsultteam
Bidrar fortbildning via internet till förbättrad palliativ vård?
Sjuksköterskestudenters attityder till att vårda döende patienter
Specialistsjuksköterskestudenters attityder till att vårda döende patienter
De 6 S:n - implementering och utvärdering av Personcentrerad palliativ vård
Virtuell undervisning (serious game) i palliativ vård för sjuksköterskestudenter -Thinking and Linking, ELC (End-of-life care)
Överlevnad och funktionshinder hos patienter samt livskvalitet hos patienter och närstående efter operation av hjärntumörer: Betydelsen av kirurgisk radikalitet och den kroppsegna reaktionen på tumören. En prospektiv och populationsbaserad studie av patienter med astrocytom grad IV
En utbildningsintervention till vårdpersonal för att ge förbättrat existentiellt stöd till patienter med progredierande neurologiska sjukdomar – en kontrollerad studie
 
Att upprätthålla självbestämmande i palliativt skede på särskilt boende – en modell för att främja personcentrerad palliativ vård för äldre
Är bloggar en ny väg till kommunikation i vården? 
Säkrare vård för sköra äldre med fokus på implementering av vårdkedjeprocess  
Vårdprocess-program för sköra äldre personer
Vårdkvalitet sista levnadsveckan – en registerstudie


Implementering av palliativ vård på sjukhus: Palliativa konsultteam
Projektet är designat för att bidra med kunskap som kan möta utmaningar för att personer med progredierande tillstånd skall få palliativt inriktad vård den sista tiden i livet och att platsen för vård i livets slut och död i högre utsträckning svarar mot patientens preferenser. Det övergripande syftet är att studera processer och effekter av palliativa konsultteam som strategi för implementering av palliativ vård på sjukhus. Deltagarcentrerad aktionsforskningsdesign utgör övergripande metodologisk utgångspunkt. Designen eftersträvar en kombination av problemlösning och kritiskt orienterad reflektion, dvs sikte mot både praktiskt kliniskt eftersträvansvärda lösningar och kritisk reflektion över utformning av palliativ vård. Projektets första tid kommer att syfta till att utveckla konsultverksamheters strategier, arbetssätt och former för att kommunicera, internt och externt. Detta genomförs huvudsakligen som: (a) systematisk litteraturgenomgång av konsultverksamhet med fokus på palliativ vård, (b)fokusgruppdiskussioner med konsultteamet, mottagande team och ledningsansvariga på sjukhusövergripande nivå samt (c) deltagande observation av konsultteamen. Genom att detta genomförs parallellt ges möjlighet att samla in aktuella forskningsresultat om framgångsfaktorer för palliativa konsultteam. Projektets senare del kommer att fokusera utvärdering av de strategier som identifierats ha störst potential att bli framgångsrika. Strategierna prövas och utvärderas kliniskt utifrån processer och patientutfall. Projektets resultat bör ge praktiska, teoretiska och metodologiska bidrag till implementering av palliativ vård på sjukhus och även utgöra grund för fortsatt implementeringsforskning. Projektet påbörjas hösten 2016 och beräknas pågå till 2021. Projektgrupp: Joakim Öhlén, projektledare, Helene Berglund, Johan Berlin, Docent, Högskolan Väst, Hans Gunnarson, sektionschef, Palliativa sektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Kontaktperson: Joakim Öhlén joakim.ohlen@fhs.gu.se 

Bidrar fortbildning via internet till förbättrad palliativ vård?
En ny webbutbildning har våren 2016 lanserats inom VGR. Den är kunskapsbaserad utifrån Nationellt vårdprogram i palliativ vård och utgör en betydande vidareutveckling av den webbutbildning som används inom landstingen i Norrland. Initiativet med webbutbildning till all personal inom VGR är genom att omfatta mer än 60 000 medarbetare i internationellt forskningsperspektiv unikt och kan ses som ett folkhälsostrategiskt initiativ. Det finns därför motiv till att utvärdera satsningen både utifrån regionalt strategiskt utvärderingsperspektiv och utifrån forskningsperspektiv för att bidra med kunskap om utfall av en omfattande regional utbildningssatsning.
Målsättningen är att utvärdera om en regional utbildningssatsning via internet kan bidra till förhöjd kompetens i palliativ vård hos den enskilde medarbetaren och därigenom en förbättrad palliativ vård. Webbutbildningen kan bidra till ökad registrering i Svenska Palliativregistret samt till att enheterna följer upp sina resultat genom samtal på arbetsplatsen och fortsatta förbättringsarbeten. Antagandet är att utbildning i allmän palliativ vård ger ökat antal registreringar i palliativregistret, ökad användning av validerade instrument för symtombedömning, ökad förekomst av brytpunktssamtal och specialistkonsultationer. Utbildningssatsningen kan också ha betydelse för kvaliteten på palliativ vård genom att öka medarbetarnas medvetenhet om att i större utsträckning än tidigare genomföra livskvalitetslindrande insatser (t.ex. aktivt lindra symtom, bedöma symtom med validerade instrument), genomföra brytpunktssamtal och fråga patienten var denne vill vårdas sista tiden i livet.
För analys av webbutbildningens effekter kommer tre typer av data att användas:
(a) observationer av vårdpersonal som genomför webbutbildningen avseende upplevd relevans och lärande av utbildningen,
(b) enkät med strukturerade frågor till medarbetare i verksamheter inom Västra Götaland
(c) befintlig data (Palliativregistret och användarbesvarade uppgifter i webbutbildningen).
Projektgruppen är sammansatt av både oberoende forskare och utvecklingsledare/facilitator för den regionala lanseringen och stödet under webbutbildningens genomförande. Observationer kommer att genomföras av oberoende forskare/forskningsamanuens. Projektet startade 2016 och beräknas pågå t o m 2018. Projektgrupp:
Carina Mannefred, Jessica Mellquist (Regionalt Cancercentrum Väst) Ingela Henoch, Joakim Öhlén (GU), Anna-Maria Hultén, forskningsamanuens. Kontaktperson: Ingela Henoch ingela.henoch@gu.se  

Sjuksköterskestudenters attityder till att vårda döende patienter
Syftet med projektet är att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till att vårda döende patienter vid olika lärosäten och hur dessa attityder förändras under utbildningens gång. Detta är ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för vårdvetenskap och hälsa i Göteborg, Högskolan i Skövde, Mittuniversitetet i Östersund, samt Ersta Sköndal Högskola, Karolinska institutet och Sophiahemmets högskola, de tre sista i Stockholm. Under HT 2011 gjordes den första datainsamlingen i termin 1 i Göteborg, Skövde och på Ersta Sköndal högskola och under HT 2012 på Karolinska Institutet, vid Mittuniversitetet i Östersund och Sophiahemmets högskola. Vid baseline hade vi totalt 380 studenter och vid uppföljning i termin 6 hade vi ca 130 studenter. Baselinedata och ett flertal kvalitativa artiklar har publicerats:
1. Strang S, Bergh I, Ek K, Hammarlund K, Prahl C, Westin L, Österlind J, Henoch I. (2014). Nursing students’ reasoning about emotionally demanding death issues. International Journal of Palliative Nursing 20(4):194-200.
2. Ek K, Westin L, Prahl C, Österlind J, Strang S, Bergh I, Henoch I, Hammarlund K. (2014). I am afraid of my own feelings and how I will react- Nursing students’ experiences of death and caring for dying patients. International Journal of Palliative Nursing 20(10), 509-515.
3. Lundh Hagelin C, Melin-Johansson C, Henoch I, Bergh I, Ek K, Hammarlund K, Prahl C, Strang S, Westin L, Österlind J, Browall M. (2016). Factors influencing attitude toward care of dying patients in first-year nursing students. International Journal of Palliative Nursing 22(1):28-36.
4. Österlind J, Prahl C, Westin L, Strang S, Bergh I, Henoch I, Hammarlund K, Ek K. (2016). Nursing students’ perceptions of caring for dying persons, after one year in nursing school. Nurse Education Today 41, 44-49.
Ytterligare två artiklar är inskickade och flera är planerade, bl.a. en intervjustudie med handledare vid verksamhetsförlagd utbildning.
På grundval av resultaten har en valbar kurs i palliativ vård utvecklats för sjuksköterskeprogrammet vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Projektgrupp: Ingela Henoch, projektledare, Ingrid Bergh, professor, Maria Browall, biträdande professor och Kristina Ek, universitetslektor Högskolan i Skövde, Titti Melin-Johansson, docent Mittuniversitetet, Carina Lundh Hagelin, universitetslektor Sophiahemmets högskola, Jane Österlind, lektor Ersta Sköndal Högskola. Kontaktperson: Ingela Henoch ingela.henoch@gu.se 

Specialistsjuksköterskestudenters attityder till att vårda döende patienter
Vid Socialstyrelsens granskning 2006 beskrevs att vid svenska lärosäten gavs mellan 3 timmar och 5 veckors undervisning i sjuksköterskeutbildningar. Grundat på tidigare studie om grundutbildningsstudenters attityder till att vårda döende patienter har ett projekt som undersöker specialistsjuksköterskestudenters attityder till att vårda döende patienter. Det övergripande syftet med studien är att undersöka specialistsjuksköterskestudenters attityder och erfarenheter av att vårda döende patienter och möta död vid början av och i slutet av en specialistutbildning vid högskola/universitet i Sverige. Ytterligare frågor om attityderna skiljer sig mellan specialiststudenter med avseende på ålder, kön, var man är född eller tidigare erfarenheter av kliniskt vårdarbete som sjuksköterska, samt olika specialiteter och lärosäten. Projektet påbörjades 2015 och datainsamling pågår fortfarande. Projektgrupp: Titti Melin-Johansson, docent Mittuniversitetet projektledare, Ingela Henoch, docent, Ingrid Bergh, professor, Maria Browall, biträdande professor och Kristina Ek, universitetslektor Högskolan i Skövde, Carina Lundh Hagelin, universitetslektor Sophiahemmets högskola, Jane Österlind, lektor Ersta Sköndal Högskola. Kontaktperson: Ingela Henoch ingela.henoch@gu.se 

De 6 S:n - implementering och utvärdering av Personcentrerad palliativ vård
Den palliativa vårdens värdegrund är personcentrerad till sin natur och den sjuke med sina närstående står i centrum. Personcentrerad palliativ vård väver samman patientens erfarenhetsbaserade kunskaper om sig själv och sitt liv med personalens vetenskapsbaserade kunskaper och beprövade erfarenheter av vårdmöten i livets slutskede, vilket innebär att patienten inte lämnas ensam med svåra val. De 6 S:n är en modell för personcentrerad palliativ vård som konkretiseras i sex begrepp avsedda att tillämpas i utformning av patientens palliativa vård. I modellen ingår begreppen självbild, självbestämmande, sociala relationer, symtomlindring, sammanhang samt strategier. Självbilden är det centrala och alla de övriga S:n är relaterade till den. De 6 S:n syftar till att utifrån en helhetssyn på patienten vara ett stöd vid planering, dokumentation, genomförande, utvärdering och kvalitetssäkring av vården. Syftet med studien är att utveckla ett strukturerat arbetssätt där De 6 S:n bidrar till personcentrering inom palliativ vård. De 6 S:n sedan länge på Erstas hospiceklinik, men när patientgruppen förändras och ny personal kommer till så finns nu ett behov av att återimplementera De 6 S:n som arbetssätt. Genom föreläsning och gruppträffar med hela personalen under hösten 2015 och våren 2016 har De 6 S:n använts i projektet. Utvärdering kommer att ske med frågeformulär till personal och patienter samt genom analys av inspelade reflektioner. Projektgrupp: Ingela Henoch, projektledare, Jane Österlind, universitetslektor Ersta Sköndal högskola, Anna Janse, sjuksköterska Ersta hospiceklinik.
Kontaktperson: Ingela Henoch ingela.henoch@gu.se 

Virtuell undervisning (serious game) i palliativ vård för sjuksköterskestudenter -Thinking and Linking, ELC (End-of-life care)
Vård av döende innebär för många sjuksköterskor en konfrontation med tankar kring den egna döden. Sjuksköterskor kan känna en rädsla för att möta döende personer och deras närstående. Oavsett vårdbehov och livssituation ska varje människa kunna lita på att den vård som ges är utifrån patientens specifika och individuella behov. Studenters möte med döende och död har beskrivits väcka känslor av otillräcklighet, rädsla, nedstämdhet, frustration och ångest, många gånger på grund utav en otillräcklig kunskap och utbildning. Samtidigt har undervisning om vård i livets slutskede generellt en liten plats i vårdutbildningar och måste därför utvecklas som en del av sjuksköterskeutbildningarna.
Det finns ett behov av att utveckla utbildning kring palliativ vård och för detta krävs nya pedagogiska verktyg. Virtuella spelapplikationer är något som har sedan länge använts inom andra områden men som är relativt nytt som utbildningsverktyg inom vården. Studenter har generellt en positiv attityd till serious games (lärandespel) något som har visats i flera studier. Man vet att simulering i en virtuell spelapplikation kan erbjuda en möjlighet till att utveckla innovativa pedagogiska lösningar för att främja studenters kunskap samt utveckla deras kliniska kunskap i en patientsäker miljö. Det finns i dagsläget inga studier kring hur en virtuell spelapplikation skulle kunna användas i utbildning av sjuksköterskestudenter i grundutbildningen gällande omvårdnad av svårt sjuka och döende personer. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka om man med hjälp av en virtuell spelapplikation (serious game, lärandespel) kan bidra till utvecklingen av studenters kunskap kring, attityder till och erfarenheter av att vårda döende patienter och deras närstående samt att möta död.
Projektet startade våren 2016 med utveckling av en prototyp av spelet. Projektgrupp: Maria Browall, biträdande professor, projektledare och Kristina Ek, universitetslektor Högskolan i Skövde, Ingela Henoch, docent, Carina Lundh Hagelin, universitetslektor Sophiahemmets högskola, Annika Grynne doktorand vid Högskolan i Skövde, Mikael Johannesson lektor i datavetenskap Högskolan i Skövde och Krister Gunnarsson, läkare kirurgen och palliativa teamet Skaraborgs Sjukhus.
Kontaktperson: Ingela Henoch ingela.henoch@gu.se 

Överlevnad och funktionshinder hos patienter samt livskvalitet hos patienter och närstående efter operation av hjärntumörer: Betydelsen av kirurgisk radikalitet och den kroppsegna reaktionen på tumören. En prospektiv och populationsbaserad studie av patienter med astrocytom grad IV
Hjärntumörer utgångna från hjärnans stödjeceller, gliacellerna, av den allvarligaste graden (maligna gliom) är mycket svårbehandlade, och överlevnaden är ofta under 1 år efter operation och efterföljande onkologisk behandling. För att kunna uppnå ett genombrott avseende behandlingen måste egenskaperna hos hjärnans egna försvarsmekanismer i betydligt större utsträckning än idag förstås. Vid alla former av skada i hjärnvävnaden inklusive tumörer sker det en försvarsreaktion. En ökad kunskap om dessa mekanismer kan antas ge en större möjlighet att modifiera behandlingen på sikt. När en person drabbas av malign hjärntumör drabbas också hela dennes familj. För att vården ska kunna ge ett optimalt omhändertagande måste kunskapen kring hur dessa familjer mår förbättras från det att personen i fråga ska opereras till att livet närmar sig sitt slut. Idag råder brist på longitudinella studier som undersöker både patienter och närstående utifrån deras livskvalitet, välmående och syn på vården. Som delprojekt i det övergripande projektet undersöks därför longitudinellt patienters och närståendes livskvalitet, symtom på depression och ångest, samt upplevelse av vården och hur de önskar att den ska förbättras utifrån kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Projekttid: 2012-2017
Projektgrupp: Bertil Rydenhag (projektansvarig), Asgeir Jakola institutionen för neurovetenskap och fysiologi, GU, Anneli Ozanne, Charles Taft, Ingela Henoch, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, GU. Kontaktperson: Anneli Ozanne anneli.ozanne@gu.se 

En utbildningsintervention till vårdpersonal för att ge förbättrat existentiellt stöd till patienter med progredierande neurologiska sjukdomar – en kontrollerad studie
Denna forskningsstudie undersöker om en utbildningsintervention med reflektion kan leda till att vårdpersonal känner sig säkrare att bemöta och samtala om existentiella frågor med patienter som drabbats av progredierande neurologiska sjukdomar och deras närstående från diagnosbesked och under hela sjukdomens förlopp. Studien utgår från ett tidigare projekt där en intervention med utbildning till vårdpersonal som vårdade patienter med obotlig cancer och deras närstående har genomförts. Eftersom progredierande neurologiska sjukdomar bland annat leder till fysisk funktionsnedsättning, och ibland även till nedsatt kommunikativ och/eller kognitiv förmåga behöver interventionen anpassas till frågor som särskilt berör existentiella frågor utifrån denna problematik. Eftersom närstående till patienter med progredierande neurologiska sjukdomar också är utsatta och kan påverkas fysiskt, psykosocialt och existentiellt har frågorna också anpassats för att i ökad grad kunna ge vårdpersonal stöd vid samtal med dem. Studien inkluderar vårdpersonal som arbetar på neurologmottagningar och neurologavdelningar som möter patienter och närstående från diagnos och under hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien är att undersöka om en intervention bestående av utbildning och reflektion är till stöd för att vårdpersonal på neurologmottagning och avdelning kan känna sig tryggare i att bemöta och samtala om existentiella frågor med patienter med progredierande neurologiska sjukdomar, samt med deras närstående. Interventioner kopplade till vårdpersonalens dagliga vård avseende existentiella frågor hos patienter med progredierande neurologiska sjukdomar kommer att vara betydelsefulla för att svara upp till de behov som patienter och deras närstående har. Omhändertagandet av patienter och närstående kan förbättras och det kan också leda till att vårdpersonalen känner sig säkrare i att bemöta och samtala om existentiella frågor med dessa patienter och närstående. Projekttid: 2016-2017 Projektgrupp: Anneli Ozanne (projektledare), Ingela Henoch, Joakim Öhlén, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, GU, Titti Melin, Mittuniversitetet, Birgitta Jakobsson Larsson, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kontaktperson: Anneli Ozanne anneli.ozanne@gu.se 

Att upprätthålla självbestämmande i palliativt skede på särskilt boende – en modell för att främja personcentrerad palliativ vård för äldre
Projektet som är ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Göteborgs Stad sektor för äldreomsorg och hälso- och sjukvård påbörjades 2015 och beräknas avslutas 2020. Det övergripande syftet är att utveckla en modell för att främja personcentrerad palliativ vård på särskilt boende för äldre. Projektets fyra delar omfattar intervjuer med personal och boende, studie I och III, jämförande enkätstudie med boende och närstående, studie II, samt framtagandet av en modell med inriktning på konkreta områden som enligt delarbete I-III behöver förändras för att främja de äldres självbestämmande, studie IV. Doktorand: Ramona Schenell. Huvudhandledare: Ingela Henoch. Bihandledare: Susann Strang och Anneli Ozanne. Kontaktperson: Ramona Schenell ramona.schenell@gu.se

Är bloggar en ny väg till kommunikation i vården?
Bloggar har börjat användas i allt större utsträckning av personer som drabbats av obotlig sjukdom. Studier har undersökt personernas upplevelser utifrån dessa berättelser. Det existerar dock en pågående diskussion kring värdet av att använda dessa bloggar för att inom sjukvården uppnå en ökad kunskap kring att leva med obotlig sjukdom, men också om dessa bloggar kan användas i utbildnings- och forskningssyfte. Underlaget för om det finns vetenskapliga belägg att använda bloggar utifrån dessa frågeställningar är dock bristfällig. Därför genomförs nu en studie som syftar till att undersöka bloggens betydelse i relation till vård, omvårdnadsforskning och sjuksköterskeutbildning. Projekttid: 2016-2017
Projektgrupp: Anneli Ozanne (projektansvarig), Ingela Henoch, Susann Strang, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Ulla H Graneheim, institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet och institutionen för omvårdnad, högskolan Väst. Kontaktperson: Anneli Ozanne anneli.ozanne@gu.se


Säkrare vård för sköra äldre med fokus på implementering av vårdkedjeprocess
Det övergripande syftet är att undersöka förutsättningar och hinder för samarbete inom och mellan professioner och organisationer relaterat till personcentrerad vård för sköra äldre personer.
Studie I: Patienters delaktighet undersöktes i en fallstudie baserad på intervjuer med vård- och omsorgspersonal som representerade olika professioner och organisationer. Vidare baserades data på ljudinspelade vårdplaneringsmöten. Studie II: En fokusgruppsstudie. Analys av inspelade fokusgruppsmöten där representanter för olika professioner och organisationer diskuterade samverkan i samband med utskrivning av sköra äldre från sjukhus. Resultat: Resultaten av studien har hittills visat att patienters medverkan vid vårdplaneringsmöten i samband med utskrivning från sjukhus kan uppnås under vissa omständigheter. Patienter har då tagit eller fått stöd att ta aktiva positioner i samtalet. De professionella hade tydliga roller och skapat en strukturerad, lugn atmosfär. Det krävs vidare att patienter och vårdpersonal är väl förberedda inför möten där bedömning av behov och beslut om åtgärder tas. Slutligen visar studierna att det behövs tvärdisciplinära och intra-organisatoriska arenor där vård- och omsorgspersonal ges tillfälle att diskutera respektive förutsättningar för samarbete. Studie III och IV: Syftar till att undersöka implementeringen av ett omfattande vårdkedjeprogram (“Continuum of care for frail older people”) mellan sjukhus, kommun och primärvård samt undersöka möjligheter och hinder för samverkan mellan organisationerna till stöd för sköra äldre personers delaktighet. Metod: Enkätstudie till slumpmässigt valda enheter i primärvården, kommunen och på sjukhus för att mäta personalens förståelse, vilja och förmåga att arbeta enligt programmet. Arbetsterapeuter, biståndsbedömare, fysioterapeuter, hemtjänstpersonal, läkare, rehabiliteringsassistenter, undersköterskor och sjuksköterskor deltar. Den första enkätomgången delades ut i form av en baselinemätning innan alla organisationerna började arbeta enligt programmet, samt med uppföljande mätningar efter 6 och 12 månader. Totalt har 468 enkäter samlats in. Projektgrupp: Eva Lidén, projektledare, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Angela Bångsbo, doktorand, Synneve Dahlin Ivanhoff, professor, Institutionen för neurovetskap och fysiologi och Anna Dunér, Docent Institutionen för socialt arbete, GU. Kontaktperson: Eva Lidén eva.liden@gu.se

Vårdprocess-program för sköra äldre personer
Evidens från en tidigare genomförd interventionsstudie, med nya metoder/arbetssätt i vårdkedjan, har använts för att upprätta ett vårdprocess-program: “Från interventionsstudie (RCT) till fullskalig implementeringsforskning”. Den tidigare genomförda interventionsstudien involverade en case manager i kommunen, interprofessionellt team-arbete och vårdplanering i hemmiljö. I studien påvisades positiva effekter på de äldres bedömning av vårdens kvalitet, deras livstillfredsställelse och ADL-förmåga. Syftet med vårdprocess-programmet är att utvärdera hur hållbara effekterna är för äldre sköra personer när programmet implementeras i en verklig, fullskalig kontext. Programmet följs upp i ett år och inkluderar sköra hemmaboende äldre personer (75 år och äldre). Utvärderingen omfattar effekter på bl a de äldres bedömning av vårdens kvalitet, livstillfredsställelse och självbestämmande. Även kvalitativa intervjuer kommer att göras med de äldre personerna och involverad personal. Helene Berglund deltar från vår forskargrup. Forskningsprojektet drivs inom ramen för Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap, FRESH (Frail Elderly Support Research Group). Forskningsledare är professor Synneve Dahlin Ivanoff, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet.
Kontaktperson: Helene Berglund helene.berglund@gu.se

Vårdkvalitet sista levnadsveckan – en registerstudie
I Sverige dör årligen drygt 90 000 personer och fyra av fem uppskattas ha behov av palliativ vård. Patienter i livets slut vårdas och dör inom olika vårdformer och specialiteter, inklusive sjukhus, särskilda boenden, hemmet inom såväl specialserade som icke-specialiserade palliativa vårdformer. Oavsett vårdplats och vårdform är symtomlindring en central målsättning för palliativ vård. Det finns behov av att undersöka vad som kännetecknar patienter och den vård de får sista tiden i livet inom olika vårdformer. För att förstå och utvärdera symtomlindring som en indikator på kvalitet i vård i livets slut behövs mer kunskap om komplexa mönster för symtom och hur de lindras för olika grupper av patienter. Projektet genomförs med data från Svenska Palliativregistret och initierades vid Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola. Projektets huvudstudie syftade till att urskilja klasser av patienter som har olika symtomlindringsmönster under sista veckan i livet och att identifiera prediktorer för sådana klasser i en population. Därtill genomförs flera ytterligare studier i specifika patientgrupper, varav en om personer med neurologiska sjukdomar leds av forskare vid institutionen. Projektet beräknas avslutat 2017. Projektgrupp: Joakim Öhlén, projektledare, Anneli Ozanne GU samt Anette Alvariza och Cecilia Håkanson, Ersta Sköndal högskola, Kristofer Årestedt Linnéuniversitetet, Carl Johan Fürst, Lunds universitet. Kontaktperson: Joakim Öhlén joakim.ohlen@fhs.gu.se                                           Länk till huvudstudiens publikation: http://www.jpsmjournal.com/article/S0885-3924(16)30334-7/fulltext






 

Sidansvarig: Lovisa Aijmer|Sidan uppdaterades: 2017-01-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?