Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vaginal förlossning efter kejsarsnitt i en svensk kontext

Bakgrund
Vaginal förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt (eng. VBAC), är en relevant fråga för ett stort antal kvinnor och deras barn på grund av den stigande kejsarsnittsfrekvensen i hela världen. I Sverige ökade andelen kejsarsnitt från 5 % i början av 1970-talet till 17,3% år 2013. VBAC har många fördelar jämfört med ett planerat kejsarsnitt vid efterföljande graviditet (eng. ERCS) och är associerat med mindre mödradödlighet och lägre sjuklighet för mödrarna och barnen. En systematisk forskningsöversikt och en meta-analys från 2010 visar att om en kvinna genomgick ett ERCS jämfört med en planerad VBAC, ökade risken signifikant för både sjuklighet och dödlighet för kvinnan samt risken för sjuklighet hos barnet men att barnadödligheten var högre vid VBAC, även om det handlade om låga tal. Detta resultat försvårar beslutsprocessen både för kliniker och kvinnor då riskerna tenderar att väga tyngre trots att VBAC rekommenderas som medicinskt säkert och som bästa praxis för de flesta kvinnor och barn. Andelen VBAC varierar i ett internationellt perspektiv, 29–36% i Tyskland, Irland och Italien i jämförelse med 45–55% i Sverige, Finland och Nederländerna. En rapport från Europa visar att för kvinnor med en lågrisk-graviditet kan chansen vara så hög som mellan 70–87% att lyckas med VBAC. Det finns en hel del kvantitativ forskning om VBAC men bara ett fåtal studier om kvinnors upplevelser och dessa har sin härkomst mestadels från länder med en låg frekvens av VBAC. De studier som beskriver förekomst och medicinskt utfall för kvinnor och barn har också till stor del genomförts i länder och vårdinrättningar med hög andel kejsarsnitt och låg andel VBAC. Inga studier har undersökt långtidsutfall för mor och barn i Sverige.

Syfte
Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att studera VBAC i en svensk kontext. Detta genom att fokusera på kvinnors upplevelse av vården och VBAC och det medicinska utfallet för mor och barn i relation till VBAC i ett långtidsperspektiv.

Metod
Avhandlingen kommer att bestå av studier separata från men kopplade till ”OptiBIRTH” vars syfte är att optimera barnafödande genom att öka andelen vaginala förlossningar efter tidigare kejsarsnitt i Europa via en vård som har kvinnan i fokus. Till skillnad från OptiBIRTH fokuserar detta doktorandprojekt främst på vård under förlossningen i en svensk kontext. Avhandlingen kommer att utgöras av både kvalitativa och kvantitativa studier. Barnmorskors erfarenhet av sitt vårdande under förlossningen har studerats genom intervjuer med 10 barnmorskor (delstudie I) och kvinnors upplevelse av VBAC har studerats genom individuella intervjuer med nio kvinnor (delstudie II). I dessa studier användes fenomenologiska metoder i analysen. De planerade kvantitativa studierna kommer att beskriva förekomst och medicinskt utfall för mor (delarbete III) och barn (delarbete IV) av VBAC i Sverige samt undersöka om det förekommer regionala skillnader, med beaktande av sociodemografisk och obstetrisk bakgrund samt förekomst av andra diagnoser.


Publikationer
Lyckestam Thelin, I., Lundgren, I., Hermansson, E. (2014). Midwives’ lived experience of caring during childbirth - A phenomenology study. Sexual and Reproductive Healthcare.5(3), 113-118.
 

Sidansvarig: Lovisa Aijmer|Sidan uppdaterades: 2017-03-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?